Vad är det som händer när larmet går till sjöss?

Det är tidig vår, solen kan nästan bryta igenom molnen. Termometern visar knappa 10 grader och vinden börjar ta i ordentligt nu. Du bestämmer dig för att vända stäven hemåt igen då du plötsligt hör en dov knall från ruffen....Vad nu?...Var kommer allt vatten ifrån?...Bäst att börja ösa.

Du börjar lungt och sansat ösa men märker snart att det inte går att hålla den takt vattnet strömmar in. Pulsen ökar..svårt att hålla kursen samtidigt, båten kränger rejält...går det att laga tänker du. Försöker hitta var vattnet strömmar in men det lyckas inte. Du börjar inse att båten kommer gå förlorad! Vad göra? Måste få hjälp, och det fort som ögat. När en våg bryter in över sittbrunnen påminns du om hur fruktansvärt kallt vattnet är så här års.

Du tar på dig flytvästen som ligger undanstuvad och fumlar sedan upp mobiltelefonen. Bara det finns bra täckning här tänker du, och är den laddad måntro?? Jo, staplarna visar fullt på både täckning och laddning. Slår 112 med blöta stelfrusna fingrar....

När SOS operatören får klart för sig att det är ett sjöräddningsuppdrag kopplas du till räddningsledaren på sjöräddningscentralen, MRCC (Maritime Rescue Coordination Centre) i Göteborg. Hon eller han försöker nu få så mycket information från dig som möjligt. Var befinner du dig, hur många är ni, vad har hänt, vilken typ av assistans behöver du etc. Det är mycket viktigt att du kan uppge din position så bra som möjligt.

Med alla uppgifter som grund bildar räddningsledaren en uppfattning om fallet och beslutar vad som ska ske. I detta fallet är ditt liv i uppenbar fara och så mycket som finns tillgängligt i aktuellt område larmas ut. Inget lämnas åt slumpen.

Han/hon har till sitt förfogande:

• Marinens helikoptrar eller fartyg. Flygräddningscentralen, ARCC (Air Rescue Coordination Centre) finns i samma lokaler som MRCC.
  
  
• Sjöräddningssällskapets enheter. Jourhavande besättning som till vardags har andra arbetsuppgifter får larmet via personsökare och bemannar båten fortast möjligt. Under inställelsetiden har skepparen fått detaljuppgifter om position o.s.v.
• Sjöfartsverkets enheter. Lotsbåtar mm.
  
  
• Kustbevakningens båtar och flyg.
  
  
• Polisens båtar och mindre helikoptrar.
  
  
• Kommunala räddningskårens båtar.

Ett allmänt anrop sker via VHF radio till enheter i området. På VHF kanal 16 kan höras, "Allmänt anrop, Sweden rescue kallar sjöräddningsenheter i området..."

Lämpliga enheter dirigeras till beräknad position. Positionen beror på dina uppgifter och väderförhållanden på platsen, vind, ström etc.

När enheterna kommer fram till aktuellt område påbörjas sökning enligt speciella sökmönster. Alla inblandade enheter får tilldelat ett område att söka av. Allt under ledning av räddningsledaren. Finner denne det lämpligt att utse en ledare på platsen finns det speciellt utbildade skeppare som kan ta den rollen. Han eller hon leder då operationen på plats och håller räddningsledaren på MRCC underrättad.

Operationen pågår så länge det finns det minsta lilla hopp om liv.

Du sitter hemma i stugvärmen välbehållen och funderar på vad som hände. "Det där som aldrig händer mig" blev tydligen verklighet.

Blev det dyrt?
Tja, ögonstenen som jag jobbat med hela vintern gick till botten med utrustning och allt. Försäkringen täcker det materiella som tur är.

Räddningsoperationen som drogs igång då?
All sjöräddning, d.v.s när det är, eller kan förväntas uppstå fara för liv, är kostnadsfritt i Sverige.

Vad hade hänt om inte mobilen hade fungerat?
Ruskig tanke på det snabba förlopp som uppstod. Fanns det båtar i närheten? Inte vad jag kan minnas. Hur var det med nödraketerna? Var i fridens namn låg dom gömda. I ärlighetens namn går det inte säga med säkerhet var dom fanns. Och hur gamla var dom?...Borde vara utbytta för 5-6 år sedan skulle jag tro...Vet nog ungefär hur man avfyrar dom ialla fall. Bara det är dagsljus så man slipper handskas med dom i mörker.

Borde nog fundrera på att skaffa en VHF radio till nästa båt. Vid nödmeddelande får man direktkontakt med MRCC på kanal 16. Passning sker dygnet runt, året runt. Vidare hör ju alla andra fartyg med VHF nödanropet och kan gå mot platsen för att assistera.

Om det inte hade varit fara för mitt liv då, vad gäller då?
Då kan det bli dyrt att larma ut enheter. Har hört talas om sjöräddningssällskapets assistanspaket TROSSEN vid ett årsmöte i båtklubben. Ska nog leta rätt på foldern jag fick. Det var ju bara några hundralappar per säsong för att få hjälp hur många gånger som helst, kostnadsfritt.

Samtidigt i en annan stuga några kvarter bort ligger skepparen i sjöräddningssällskapets jourlag och läser aftontidningen innan det är dags att somna. Tankarna går för en stund till räddningsaktionen samma eftermiddag. Allt fungerade bra idag med gott samarbete mellan organisationerna. Alla gör sin del i maskineriet. En skön känsla av att hjälpa någon i svårigheter. Bäst att få några timmars sömn innan det är dags att stiga upp och gå till arbetet. Undrar om peronsökaren kommer vara tyst i natt.....Släcker lampan och somnar.

* * *

Det här var en påhittad berättelse, men så ser många uppdrag ut i stort. Vi inom sjöräddningssällskapet (SSRS) jobbar helt ideellt med med att hjälpa till med räddningsverksamheten i Sverige. Vi är över 1100 personer som utbildar oss och håller vår flotta i operativ drift. Vi håller beredskap - dygnet runt årets alla isfria dagar, FÖR DIN SKULL!

Sjöräddningssällskapet i Vadstena.

Foto: Morten Valestrand.
(Källa www.ssrs.se).